Varför jag började skriva? Ja de flesta tror de vet varför. Många säger att dem känner mig, men i själva verket inte gör det. Det var faktiskt bara en som kände mig, verkligen kände mig. Min bästis ... Men hon gick bort.
Vi gick på dagis ihop och en bit in på lågstadiet, men hon byte skola. Flyttade en bit bort. Vi träffades och började planer en tjejkväll med film och liknande. Men några dagar innan vi skulle fixa en ny dag att träffas, så ringde min gamla mattelärare. Jag förstod aldrig varför hon ringde mig. Jag gick inte längre på skolan. Jag byte oxå skola för jag hade flyttat. Jag kommer aldrig glömma den kvällen. Jag stod framför fönstret, tittade ut över trädgården. Himlen var klar med stjärnor och en fullmåne som lyste upp trädgården. Vi pratade lite smått, då hon frågade hur nära vänner jag och Mikaela var. Jag sade ju direkt, bästisar. Började prata om våra planer. Då läraren harklade sig. Jag tystnade och tittade ut genom fönstret. Orden hon sade, ekar än i dag i mitt huvud. "Mikaela och hennes syster dog i dag. I en brand ..." Det var de enda orden jag hörde ....
Min bästis var borta, kommer aldrig att ringa mig igen. Aldrig någonsin. Detta inlägg är krävande för mig, eftersom vi var bästisar. Hon var den enda som faktikst kände mig. Riktigt kände mig.
Jag ändrade mig sakta men säkert, jag blev mera en ensamvarg. Började dra mig tillbaka. Sitta mer på mitt rum, och inte bry mig. Inte långt efter det samtalet började jag att läsa ... skriva. Jag skriver mycket nu. Först sade jag till andra för att jag tycker det är kul, nu gör jag det. Men då var det mitt sätt att dra mig tillbaka. Jag flydde. Det har gått några år nu, men detta bränner än idag. En novell, skriven av denna händelse, skriver jag nu klart. Den är svår att skriva eftersom, en händelse i novellen är just den dagen. Inte exakt till punkt och prick, det klarar jag inte av att skriva. Men i stora drag, är det vad som hände. Dikta.se, MyBlackBird - Tystnaden. Just denna dag är ännu inte upplagd, men ni som läste detta inlägg kommer att veta ...
För er som trodde at ni visste vem jag var, tänk om. Ni hade ingen aning. Men, det var bara inte Mikael som försvann från skolan. Utan det var en till. Men jag orka inte skriva mera om detta nu, kommer nog inte att skriva om henne mer än att hon dog i en tågolycka. Men mera orkar jag inte skriva ...
///
En fågel ur skuggorna
1
Carre (från dikta)
oj det låter hemskt. jag själv känner ingen som dött, förutom släkt och såntdär men jag kan föreställa mig hur du känner. eller det jag ju inte veta ,men ändå. jag förstår dig. jag hoppas att få läsa mer av novellen snart, men om du mår dåligt av att skriva den så borde du lägga ner den. ta hand om dej<3